Min granne säger om mig; "hon den lilla som alltid är förbannad" och det ligger nog en liten sanning i det. Jag var 164 cm lång förr men har nog krympt med tilltagande ålder och har en  ilska så jag mäter säkert 162 cm över mark nu. Arg över allt!

Mitt förhållande till min längd är lite annat än mitt förhållande till hur jag ser på mig själv. Jag har svindel så när jag tittar ner, ståendes på marken, kan jag bli yr. Jag tycker att det är väldigt långt ner till marken. Jag tycker jag är stor eftersom det är en hel eon ner till marken. Maken säger att jag är en terrier som själv tror är en schäfer.  Jag tycker inte att jag är liten. Jag är större än vad man tror.

Och då kommer vi till det faktum att jag är alfahonan i vårt förhållande. Jag är den som skäller mest och högst. Och styr! Har ett kontrollbehov!

Jag ser till att det finns rena kläder och att räkningarna blir betalda i tid.

Jag är den som ser till att makens son gör läxor och får frukt med till skolan. Och att han duschar när han ska.

Jag fixar inköpslistor så vi inte står utan råvaror eller stapelvaror. Det man behöver har vi!

Jag ser till att allt flyter på för annars skäller jag. Eller bjäffsar. Var jag inte en terrier?

Att maken jobbar som ett jehu och drar in pengar till mina inköpslistor i mataffären är väl bara ett bonus?

Jag ser till och jag är noga!

Intentionerna att planera maten och allt annat är ju så klart alltid goda. Varje vecka faktiskt. Som hos alla andra. Ibland kommer livet emellan. Som hos alla andra. Bara för det behöver man väl inte resignera och tycka att man är kass? Det gör ju inte alla andra!

Vi vet ju alla att efter sol kommer störtregn och/eller snöstorm men sedan finns solstrålen ändå där.

Lite bakom molnen men - den finns! Solen alltså!

En sak har jag i alla fall till sist insett och det är att jag inte ska gå ut och äta om jag inte har en väldigt välfylld plånbok. Ja, alltså gigantisk. Jag vill ha bra mat! Alltid! Kräver det om jag ska betala med många sedlar! Jag har blivit så kräsen med åren att jag finner fel på mycket av maten jag äter ute. Min egen är dessvärre oftast bättre.

Det är samma med min man. Han är är lika kräsen. Vi är två ena riktiga gnällspikar. Å andra sidan kan man väl ändå få begära att man ska äta godare än halvtaskigt om man betalar mellan 2-300 kronor för en tallrik mat? Att kocken ska ha lagt lite kärlek och omtanke på maten. Skurit bort de värsta stora senorna från köttet och kostat på maten annat än genomkokta morötter som grönsak? Jaja! Jag är ofta trött på min egen mat som jag smakat av sju gånger innan jag äter den men den är jag i alla fall noga med hur den smakar! Pulvermos får endast förekomma på campingplatser och inte på restaurang och detsamma gäller påssås! Eller förresten, påssås förekommer inte när vi campar! Man kan göra egen och bra även på ett stormkök. Lite smör och svamp och lök och grädde samt kryddor och du är i land!  

Runt hörnet i min hjärna står en skylt med texten "beställ biljetter hem till mamma". Jaja, jag SKA! Är på väg men det har inte blivit. Det är ju så många jag längtar efter! Fast resan till Halmstad står ju högst på listan nu. Mamman, broren, svägerska och brorsdottern, den underbart söta Hilma.

Detta om detta.

Det finns så mycket att bli irriterad på! De som inte sopsorterar t.ex Och de som köper färdigmat som är miljöovänlig. Och dyrt är det! Laga såsen själv och använd pengarna på annat! Minska sopberget!

Jag har prenumererat på Råd & Rön i säkert 10 år. Man får läsa om vad som är bäst-i-test för minsta pengar och får läsa om hur man är rädd om miljön. Man får lära sig att spara både pengar och miljö. Om inte det är bra så vet jag inte. De, alltså Råd & Rön, har en utmärkt artikel om det här! LÄS!

Om du inte orkar klicka så har jag lagt ut det de skrivit här!

Nu blev jag jobbig men detta är viktigt! För oss alla nu och i framtiden och för våra barn! Och alla kommande generationer. För du vill väl inte att just ditt barnbarn ska leva med gasmask? Utan ozonlager? Odrickbart vatten? Begravd för tidigt? Nä, just det!

När sopsorteringen började på 80-talet så var jag så noga att jag skruvade isär bläckpennor som hade både metall och plast i sig. Nu har jag lärt mig att man kastar hela i brännbart. I plastinsamlingen ska endast förpackningar kastas! Jo, förresten så kan du kasta pennans metallring i metallcontainern.

Ja, jag har nog alltid varit noga med allt.

När jag fick barn (Malin -85, Calle -87) så slog det nog om lite extra hos mig. Inte en MammaScanköttbulle över min döda kropp! Det syltades och saftades. Det lagades ren husmanskost med grunder och långkok och såser och allt. Det gjordes även efterrätter på den tiden i form av pajer och krämer och annat. Det plockades bär och frukt som hamnade i den extrafrysen vi hade. Det kokades saft. Det lades in både gurka och rödbetor och allt man kunde lägga in. Jag gjorde verkligen allt från grunden. Mina barn är uppväxta med riktig mat! Den man lagar själv med hjälp av riktiga råvaror! Då visste jag inte ens att det fanns E-nummer men det spelar ingen roll för det fanns ändå inga E-nummer i mitt hem.

På den tiden bakade jag även kakor och bullar men eftersom mina barn åt upp allt sådant så fort så slutade jag. Det var ju ändå inte särskilt nyttigt så ....

Jaja, jag bakade sötsaker länge nog men när jag slutade tog mina barn över.  Frågor på det?

För övrigt håller jag på att snickra på veckans matsedel. Vad vi ätit på vardagarna som passerat är ju rätt klart för det är ju redan i magen men helgens mat står skrivet i stjärnorna.

Det händer att jag inte alltid vill men vem vill alltid? Kan man äta frusen pytt (helst hemlagad förstås) ibland och ändå stå ut med livet så har man kommit långt! Man måste väl inte alltid laga beurre blanc till varje fiskbit? Eller pochera ägg till varje spenathög? Även om du alltid stuvar spenaten själv och givetvis har i färskriven muskot och en gnutta socker samt droppen citron som alla förhöjer smaken så ska du inte klandra den som inte gör just så! Bli inte irriterad för det räcker att jag är det.

Även om det stora mörkret alltför ofta är ett allestädes närvarande fenomen så finns det solstrålar som tränger igenom! Le för helvete! Mat är gott och bra mat har aldrig dödat! 

Gott även om det inte har med just detta blogginlägg att göra! 

Tjejkväll ikväll i Falun i detta nu. Annons i Falukuriren ger: 

Dans uppvisning!

Mini manikyr!

Sär skrivning? Skäm ma s?

Det vart en märklig sommar. Jag och maken hade planerat hur och vad vi skulle göra när han för första gången hade längre semester än han hade haft på hela tiden sedan vi ens träffades. Vi skulle vara själva och ensamma i Orsa på Orsa Camping och verkligen njuta av livet och varandra.

Nu minsann! Klart man inte ska ha förväntningar.

Klart det blev skitväder.

Vi älskar att campa och varken han eller jag har problem med regn och rusk. Vi kan njuta av att plaska runt. Bara det inte är för kallt. Nu var det kallt. Mycket kalt.

De varma tröjorna räckte inte till. Fast vi hade köpt finaste nya tältet så vart det ingen njutning ändå. Även om tältet höll värmen så blåste det för mycket från alla håll det inte skulle. Tältet var så stort att vi kunde sitta inne med bord och stolar och lyktor utan problem men man vill ju göra annat med. Någon gång. Skit.

Trots allt så har vi genomlidit våra 5 veckors semester och även om det inte blev det vi tänkt så har vi varandra och kan skratta lite över hur det blev.

Matminnena har man ju kvar. Jag vägrar engångsgrill (miljövidrigt på alla sätt) så vi har en liten portabel som funkar utmärkt med både briketter och kol. Där har vi slängt upp både det ena och andra. Mest det ena!

Orsa Camping, där vi brukar husera, är härligt. Bra allt och så långgrunt att det nästan alltid är varmt i vattnet. Fast inte denna gång dårå. Men annars har de allt. Fast en sak stör oss så vi blir mer än irriterade!

Orsa Camping har evenemang och det är ju kul. De fixar med tivoli för barn och underhållning för alla. Hyfsade artister. Problemet då är att de inhägnar allt. Alltså, allt!

Man kan inte gå till campingens restaurang (som ju är självständig) utan att betala inträde. Att gå och ta en öl kostar 250 kr inträde till området först. Området ligger inom campingens område och vi som betalar ett antal hundralappar per dygn bara för att bo på campingen måste dessutom betala 250 kronor för att ta en öl.

Vi hade tänkt att äta där (dyr meny vet jag) men samma ändå. Passera GÅ och böta betala 250 kronor. Tycker man kunde få passera om man visade upp att man betalt campingavgiften. Gissa om vi vände i grinden?

Detta har vi sett i två år så även om sura campinggäster vänder i grinden lär de inte ändra på det.

Sista kvällen, när de stängt tivolit, släppte de ändå in oss som tänkte äta där. Vi kommer in till restaurangen och får ett bord. Restaurangen är byggd så den liknar en skolmatsal Rätt glest mellan borden, inga dukar, inga ljus. Dystert, ekande och kalt. Och kallt. Stora fönsterrutor som ger känslan av en aula.

Vi får menyn med reservation av personalen för allt på den finns inte. Bara tre rätter att välja på eftersom nästan all mat ändå är slut.

I denna kala lokal där restaurangen knappt har mat kvar har de mage att ta nästan 300 för en oxköttbit? Denna köttbit, plus hamburgare och någon fiskrätt hade de att erbjuda.

Vi gick!

Maken gick tyst och jag gick inte tyst! Jag lät! Någon jävla måtta får det väl ändå vara! Personalen såg ursäktande ut när vi gick och tacka fan för det! Inte deras fel. Ja, jag LÄT!

Då gick vi till bowlingrestaurangen McGregor´s. Dyrt där med men där vet man vad man får! Man vet att det är som det är! Klart maken tog en burgare, vad annars. Det tar han alltid om det finns. Jag tog lax (175 spänn) men vad skulle vi? Kan inte direkt klaga på laxen. Även om den var överkokt så ... vad kan man förvänta när den bara kostar 175 kronor?  Eh? Vitvinssåsen smakade inte jättemycket vitvin men det kändes. Hyfsad sälta. Potatisen var lite "skinnig" och grötig i mitten men bra sälta. Varför i h-vete har man så svårt att ta bort kärnorna ur citronen? Ställ någon att klyfta och kärna ur så är det klart på en stund. Sedvanliga grönsakerna som lite isbergssallad, gurka och någon tomat var så klart med på båda våra tallrikar. Ja, du ser ju själv. Punkt.

McGregor´s har för övrigt en mycket trevlig men helt förvirrad personal!

Vi har besökt stället två gånger i sommar. Första gången glömde jag mina solglasögon där. Sådana där större som man sätter på sig över sina vanliga glasögon.

Att jag glömt dem märker jag först när vi kommit hem men då ringer jag dit. En trevlig tjej svarar och jag berättar mitt dilemma. Hon rusar runt med telefonen i näven  och letar på varenda ställe och vrå. De har alltså inte en särskild låda för kvarglömda saker. Bakom ett ölglas på kontoret (säger hon) hittar hon det som hon och jag tror är mina solglasögon som det låter efter min beskrivning. Hon kan inte skicka dem men sätter en lapp på med mitt namn och mitt mobilnummer. Jag har sagt till henne att vi kommer och campar om några veckor.

När vi återkommer efter ett par veckor går vi till baren och frågar efter mina solisar. Tjejen har ingen aning men letar runt. Jag säger att det sitter en lapp på med mitt namn och nummer på. Efter en del letande och bökande kommer hon med ett par solisar som hon visar upp. Lappen som satt på har hon då tagit bort och kastat. Jag tar solisarna och går och tror de är mina för jag minns egentligen inte hur mina såg ut för de var så nya. Vi har bråttom för tjejen vill bli av med oss.

Dagen efter tittar jag närmare och ser att de här är ändå lite snyggare än de jag hade från början.

 Tonfisksallad 

Grillning på G

Inte billigt inte med tanke på ....

Lax med vitvinssås

Makens burgare

Snurrat runt min egen axel ett oändligt antal gånger i flera (många) månader. Inte varit hungrig eller sugen på någon mat alls och så klart då inte kunnat laga mat. Eller, lagat mat? Kunde laga mat som var ätbar men inget särskilt. Kärlekslös mat. Inget att skriva om. Jag har dock tänkt mat dygnet runt. Mått dåligt. Ångest över vad jag vill men inte orkar och ångest över att jag kanske inte kan det jag vill eller om det blir bra nog. Känslan av att inte duga kan golva vem som helst. Det vet väl du!

Lät jag rörig nu? Inget emot vad jag varit/är eller kommer att vara.

Nästan varannan måndag blev du min kompis. Uppiffat med stekt ägg, rödbetor och grovhackad bladpersilja. Extra lök så klart. Orkade inget annat. Jo, ett glas kall mjölk har aldrig suttit fel.

Tack Findus Pytt!

Sedermera och allt eftersom så har jag ju nu till syvende och sist börjat att så smått laga ätlig mat enligt mina och makens mått mätt och våra (numera) gnälliga smaklökar. Jag har klagat över bristande lust (nej, inte sex) och maken har gnällt över att jag har lagat efter kokböcker (ville ha inspiration av andra). Han vill att jag ska laga mina samma gamla rätter han är van vid. Min vana trogen att laga husmanskost sitter i ryggmärgen. Men, jag vill ju bredda mig och göra annat. Fast, jag är nog bäst på husmanskost. Med en knorr. Inte Knorr dock!

Hur gör man då?

Börjar nu så sakteliga återkomma och vilja äta. "Man måste äta lite för att bli hungrig" fick jag lära mig på min undersköterskekurs när de pratade om pensionärer. Det är en sanning som gäller. Inte bara "gamlingar" utan även oss som har svårt att äta annars.

Nåja.

Åter till en annan verklighet.

Jo. Vi var ju och åt på Hammars för några månader sedan. Jag fyllde (många) år och ville "äta ute". Hammars hägrade. Äkta Italienskt ju! Maken pratade om stället (fast då, på den tiden, var det en vanlig restaurang) och sedan dess har jag varit sugen. "Bra ryktet" liksom.

De är rätt dyra så jag ville vänta tills vi hade tid att gå dit på "after work" för då är det att äta för två men betala för en.  Kalla det snålhet om du vill.

Trevlig atmosfär och vatten i flaska (från Ikea) på bordet. Fast det har ju alla nuförtiden. Alltså vattenflaska från Ikea.

Servitrisen kommer ganska snart och tar emot beställningen. Trevligt med snabb service.

Vi beställer varsin pizza plus en vatten och ett glas vin av "husets". Vinet kommer ganska omgående och det är riktigt bra. Riktigt bra!

Vi får bröd och något bredbart nu. Gott! Gillar! Ett smaksatt smör sitter aldrig fel! Om det är gott som det här!

Sedan får vi vänta länge på pizzan. Fast det nästan bara är vi där i hela lokalen. Det nästan ekar så öde är det.

Vi väntar.

Och väntar.

Och väntar.

Pizzan kommer när mitt vin nästan är slut (smuttat lääänge) men jag vill bara ha ett glas så det får bli vatten för resten.

Pizzan var verkligen rätt god. Nu är det så länge sedan att jag inte kommer ihåg vad vi tog. Får synas på bilden.

Tänk att man kan klaga om för mycket pålägg på pizzan.

Pizzan var ändå inte tillräckligt (trots överflöd av "extra allt") god för att vi går dit igen. Inte ens för "ta två och betala för en" som vi gjorde nu. Till de priser de tar får de hosta upp sig rätt mycket mer.

Billigaste för 135.

För övrig har jag varit på City Gross och handlat. Kanooon att vi som har "kortet" får 12 % avdrag på frukt & grönt. Alla som drar deras kort slipper momsen. Bra där!

För övrigt är jag så trött nu att jag skriver i sömnen

Nu sitter vi här, maken och jag. Var och en vid sin dator. Jag har att göra i morgon med tanke på paj i morgon kväll och förberedelse till gratäng till svärisarna på söndag efter  vår planerade trattisplockning. Ses i skogen på söndag!

Nu gäller det!

Det har slutat med att jag sagt nej till alla erbjudanden om provsmak där jag igengäld ska blogga om produkten. Inte för att jag sagt ja till särskilt mycket men några ändå. Jag slutade för ett bra tag sedan men, ni som börjar matblogga nu, se upp!

Alltså, t.ex en flaska cider! Den kostar på bolaget 16,50. Jag ska åka till postutlämningen och hämta ut den och hem igen, packa upp den, fota den, smaka av den, fota igen. Sedan ska jag dessutom skriva ett utlåtande om vad jag tycker om den. Vad den smakar och hur den ser ut. Sedan ska jag redigera fotona så de ser snygga ut. Sedan ska jag korrekturläsa texten jag skrivit så det inte är några stavfel samt att det låter bra. Ja, inte bra som att jag måste gilla det jag fick "gratis" utan bra så det är läsvärt.

Allt detta för 16,50?

Nej tack!

 På väg! En stång ivägen! Rätt väg genom Rättvik.

   Framme och i jobb! Jag med fast jag inte syns!Framme och vi tar det iiiisy!Och nu? Samlar på drinkpinnar!

Gin och tonic eller isvatten?

Dyrt!

Dyrt!

    Billigt!

Underbart!

Cirkus i stan! Barnvänligt!

Barnvänligt!

Barnvänligt!

Barnvänligt!

Barnvänligt!

Barnvänligt???? NÄ! Kanske för att papporna ska stå ut?

Sopsorteras görs det på Orsa camping

Sopsortera mera!

Här åker de elaka orden!

Myyys! Fast inte för oss.

Utsikt!

Uppsikt!

Insikt!

Myyys för oss!

Mer myyyys!

Midsommar me stång å allt!

Relaxavdelningen?

Mer stång! (midsommar)

Gulle!

Finast!

Resning!

Nu kör vi!

Här ska vi äta!

Och dricka!

!

Gott va de! (ja, vet att jag är så snygg på just den bilden!)

Slutet gott ...

... allting gott!

Dagen efter kvällen före

njuuuuter

njuuuuter

njuuuuter

NJUUUUTER! Frukost!

... med ägg

Nödföda!

Har inte orkat blogga på länge och det har en massa orsaker!

Dels har jag haft problem med min matlust och därmed mitt matlagande. Vill man laga mat man inte vill äta?

Dels med att handla i butiker som inte har det jag vill ha.

Jag försöker handla bra men sedan City Gross började att byta ut det mesta av bra märken mot sina "Favorit"

fast de ska verka ha "Äkta vara", en del varor är faktiskt fortfarande märkta med det, så känns det - så där. Sortiment utöver "Favorit" och "Äkta vara" är en veritabel unkenhet.

Läsa gärna vad jag skrev om räkor av märket Favorit!

Antar att butikschefen har tagit tjänstledigt en längre tid? Köttfärsen är dock fortfarande bra! Och köttet är periodvis bättre styckat nu än förr. Mejeriavdelningen är under all kritik (varken brett eller djupt sortiment utan bara lika illa), (välj Gefleorten istället?) men grönsaksavdelningen verkar jämndålig. Lite visset om man ska vitsa till det.

Och när Willys nästan bara har Garant som till och med har puttat ut Arla (som jag inte gillar för jag villa ha närproducerat), ja då får jag nog. Gefleorten?

Flera av varorna av märket Favorit och Garant är jag inte nöjd med. Medelmåttiga produkter som är anpassade för att passa flertalet är väl okej men när dessa märken tar över så man bara kan välja dessa så är det INTE okej! Trött!

Gefleorten = närproducerat!

När man sedan inte kan laga mat (eller snarare knappt vågar skriva om det man lagar) för det inte får innehålla varken kolhydrater eller fett, ja då vet jag inte.

Vaddå?

Jo, för att LCHF-fanatikerna strider mot fanatikerna som är emot LCHF och båda sidor strider så det verkar som ett religiöst krig! Som alla vet så vinner ingen i religiösa krig utan striderna forsätter tills alla är döda. Där vill jag inte välja sida så jag vill inte skriva om mat.

Jag är medlem i sidan kokaihop.se och jag får ett recept per dag via mail. Numera är ca 98 % av recepten LCHF. Det är väl ok för om man gör det rätt, precis som med all annan nyttig mat, så kan alla äta den och må bra. Men ... varför ska det tryckas så på just den dieten? Nä, det var ju just det. Det ÄR ingen diet för det är en livsstil! Jamen, det är ju alla andra dieter (förlåt, livsstilar) med! Förlåt, blev lite grinig där!

Dock har Willys (de som var sååå dåliga) börjat med bättre kött. En del ekologiskt och vissa till viss del på rätt sätt vaccat! Heder! (Mer om detta en annan gång)

Allt detta, och lite annat, har fått mig att må illa! Alla "krav" på hur man bör göra och vad man ska välja och hur man INTE SKA äta har fått mig att tappa lusten! Till handlandet, lagandet och ätande! Det som var min lust!

Klart vi har ätit och för det mest rätt god mat men jag har inte klarat av matsedlar och inte heller klarat av att skriva om eländet.

Exempel:

Frukost!

Jag får dåligt samvete om jag käkar en macka till frukost men även om jag har för mycket smör på den!

Lunch!

Vill inte ens tänka på den för inget funkar. Tar en tröstmacka och skäms!

Middag!

Orkade inte ens planera för den så ... det blev vad det blev.

Resultat: tappad matlust!

Att få till en matsedel under dessa premisser ter sig oöverstigligt.

End of story!

Fast vi har ju även ätit gott!

.... vansinnig och matglad och trevlig midsommar från mig till er alla!