Tag 3 – betala för 2 – och få 1! Det är inte alltid kul med billig mat! Jo, det är det men det kan kosta mer än du tror. Om du är lika klantig som jag är!

Det var bra pris på fläsklägg med ben så jag tog tre rätt stora men tänkte inte på att kolla datum.

När jag kommer till kassan så upptäcker jag att det är hål på en av vakuumförpackningarna. Sambon tycker inte att det gör något men jag säger att han ju inte kan veta hur länge det varit hål och hur mycket baciller det har sugits in. Jag lämnar förpackningen till kassörskan, jag hinner inte hämta en ny, och får två stycken med mig hem, inlindade i plastpåsar.

Väl hemma upptäcker jag att den ena går ut veckan därpå och den andra håller till den 5:e oktober. Nå, då så, då kokar jag ärtsoppa på den med kortare datum och tänker ugnssteka den andra enligt Birgitta Höglunds recept veckan efter det.

Igår tar jag då fram den med kort datum (skulle gå ut idag, 5 dagar senare) ur kylen (min kyl håller +3 på ”kötthyllan”) för att påbörja mitt projekt ärtsoppa. Upptäcker, när jag öppnar plastpåsen, att det visst var hål på den vakuumförpackningen också!  Det stinker så illa att jag inte ens tar bort plasten för att förpassa eländet till komposten utan hela alltet åker i soppåsen och ut i soptunnan!

Nu får jag koka fläsklägg för 29,90 kilot istället för 14,95 kilot men det är fortfarande billigt.

Så tänk dig för och gör inte mina misstag! Kolla noga på förpackningarna du köper och var sedan försiktig med dem.

Från det ena till det andra.

Jag fick en glimt av ett twitterinlägg hos någon bloggare Pickipicki, kommer inte ihåg vem. Det var en person Skrållan som listade sina ”måsten” i köket.  Hon skrev en sak som jag skriver under på (det med egna initiativ) men jag blev så klart lite taggad och vill göra en egen lista! Allt utan inbördes ordning.

Mina något sämre sidor i köket:

* Smaka inte av något om jag inte ber dig. Inte ens en tomatklyfta.

* Om jag för tillfället inte rör i såskastrullen så låt den vara. Jag tar en paus och gör något annat men vill inte att du rör för du vet inte hur jag vill att det ska röras.

* Jag vill ha matlagningsvin. Inte Winborgs från ICA i maten, utan rött från systemet i själva mig. Gärna fast det är onsdag.

* Stör mig inte när jag är tyst för då tänker jag.

* Det räcker med att jag ska göra en béchamelsås så ser köket ut som om jag gjort en fem-rätters. Klaga inte. Diska!

* Håll dig undan. Är du i vägen kan du få en kniv i magen fast inte med vilje.

* Jag är förvirrad, rörig, irriterad och dominant i köket. Låt dig inte luras. Jag är en mycket känslig själ.

* Jag är den första att kritisera min mat. Ibland gör jag det så bra att alla tappar aptiten.

* Ta. Inga. Egna. Initiativ. Alls.

* Jag får psykiska störningar (vem får inte det?) om någon lägger en vass kniv i diskhon. Eller diskar och ställer en vass kniv med eggen uppåt i bestickstället. Vill du döda mig? Med tanke på ovanstående så är det väl inte otroligt.

Listan på mina goda sidor får jag nog tänka över ett tag. Återkommer.

Nu har ärtsoppan kokat klart och är ställd på kylning i vasken. Fläskläggen är rensad för länge sedan. Ja, ärtorna har kokat i spadet från fläskläggen som jag kokade tidigare idag!

Operation sovning är påbörjad och kommer nog att inleda sin första fas inom någon timme. Jag tar väl och kollar runt på det oändliga antalet matbloggar jag har i min lista under tiden jag står på perrongen och väntar på sovtåget.

   På kylning. De flesta soppor och grytor mår bra av att lagas dagen före. Smakerna gifter sig i kylen under natten.

Mitt recept på soppan har du här!

Vi skulle inhandla lite matvaror och valde City Gross som hade bra pris på det mesta på inköpslistan. De har ju också egenstyckat svenskt kött och det ville vi ha. Kvällens kulinariska utsvävning skulle bestå av fläskkotletter så vi styrde kosan mot den GMO-fria köttdisken. City Gross har gjort reklam för detta och det är väl ett plus i kanten. Att de har ”Äkta vara” som slogan sitter inte heller fel! Även om jag inte alltid väljer äkta vara så finns det om jag vill. Jag vill nästan alltid! Till 99 %!

Kotlettutbudet var ganska ok. Lite för lite marmorerade om jag får säga vad jag tycker. Efter en del plockande så hittade jag dock en tre-pack som såg hyfsade ut. Vad jag kunde se så var det två lite rejälare och en nästan intill rejäl. Bra till en middag för tre personer. Så fel jag hade!

När jag kommer hem och packar upp kotletterna så får jag spader och nu underdriver jag! Jag slänger upp en kanontjock kotlett, en som är tunn på ena sidan och tjock på andra och en kotlett som är tunn som en lövbiff! Det där gick verkligen inte att se i förpackningen! Lurad! Vad är det för styckare de anställt på stället? Köttpaketet vägde 490 gram och då kan jag säga att en kotlett vägde 90 gram, en vägde 250 g och den sista 150. Vem fattar att jag blev upprörd? Oj! Nästan hela Sverige räckte upp en hand!

  Behöver jag säga att den tunna kotletten ligger till vänster?

Det här är inte första gången jag reagerar på deras sätt att stycka/skiva/packa kött! Jag har bl.a köpt schnitzel där som var så fint fixad att det gick att använda 3 av 5 skivor på det sätt som det var tänkt.  Om ni handlar kött där; välj ett paket med en bit extra. De lägger alltid sämsta sidan/biten ner och den är för ofta något som är oanvändbart för det du tänkt. När du öppnar förpackningen hemma och vänder den upp-och-ner på skärbrädan blir du rejält överraskad! Skärpning!

Har svalt förtreten förut men nu var jag tvungen att få ur mig!

Vi mellanlandade på deras eget café för att få något i magen. Döm om min förvåning när jag i norra ögat spanar in när de fixar till ”ätat” och det står ett paket Becel där? (Hittar du någon innehållsförteckning på Becel’s sida förresten? Jag har letat.)

Dagens medicin om Becel!

City Gross gör reklam för ”Äkta vara” och tycks vilja gå i täten för allt bra. Varför väljer de inte

närproducerat ”Äkta vara” i sitt eget café? Jag känner mig – besviken? Visst är det bra att de har varor av alla sorter så vi kan välja på både bra och bättre men det hela börjar kännas lite som att de inte själva står upp för det som de säger.

Visst kommer jag att fortsätta handla där ändå. De har många bra varor jag vill ha. De är de enda i Falun som har ett hyfsat utbud av Mutti tomater på burk, både hela, krossade och cocktail. De har dock inte Muttis tomatpuré men det har ingen annan butik i Falun heller.

När jag ändå håller på: Deras mejeriavdelning har nästan aldrig Milko minimjölk. Varför? Eftersom den oftast är slut så är det ju efterfrågan så varför inte ta hem mer. Minimjölk är den enda lättprodukt jag använder (den är godast för den släcker törsten också) men den är faktiskt ofta slut i flera butiker, inte bara City Gross. Märkligt tycker jag.

Vad som själva jag tycker är att jag inte vill ha en massa E-nummer i maten jag köper men alla tycker inte som jag gör. Alltså; jag vill inte ha onödiga E-nummer! Jag sa inte att jag är emot alla E-nummer! Många E-nummer är ju faktiskt naturliga/nödvändiga tillsatser.

Att sedan tillverkarna har börjat kalla sina tillsatser för dess riktiga namn för att dölja att det är E-nummer är en annan sak. Men det vet ju alla! Eller?

Jag försöker undvika onödiga tillsatser i möjligaste mån men vissa (få) saker jag köper regelbundet (klarar mig inte utan) har just dessa. Där önskar jag att fler tillverkare tänkte om. Tack och lov så har många redan tänkt om.

Det var ju därför som den grillade kycklingen från ICA inte smakade så mycket längre. Borde jag tipsa dem om sellerisalt?

Man KAN faktiskt få mat att smaka bra utan smakförstärkare!

Man KAN ju ta till råvaror i sin matlagning som torkade trattisar, torkad shiitake (och annan torkad svamp), fisksås, selleri, sardeller, parmesan och andra naturliga smakförstärkare och få till de där smakerna som lyfter maten ett par eller tre snäpp!

Lista på E-nummer från ”Äkta vara” får du här om du orkar läsa. Den är lång.

Alltså, de flesta tillverkare tänker om och rensar sina gamla produkter från E-nummer. Dafgård är ett exempel på företag som rensar i innehållsförteckningen. Eller, i alla fall försöker.

Vad som förskräcker är att vissa företag som tar fram nya produkter fortfarande tillsätter smakförstärkare. OLW, med nya ”Mysmatchen” är ett exempel. Tar man fram nya smaker på chips så må man väl för bövelen hitta sätt att få dem att smaka utan att tillsätta glutamat och jästextrakt! I dessa tider? Skäms!

Ja, ja, tjaaata! Detta (om nummer) har sagts förr men jag måste få säga det ändå. Läs på maten redan i butiken, innan du får dig ett nummer för mycket med dig hem!

Gå runt i din livsmedelsbutik och plocka bland varor som ska ge en extra skjuts åt din mat. Buljonger/fonder, blandkryddor och annat. Kolla även på pulversoppor, färdigmat på burk och andra ”genvägar”.

Du hittar så mycket skit i maten att du går raka vägen till grönsaksavdelningen och gör dig en sallad! Du lagar till en måltid med protein, kolhydrater och annat nödigt du köper färskt och utan tillsatser. Även om du inte köper KRAV-märkt av allt så får du ändå en god måltid utan syntetiskt framställda konstigheter och sitter nöjd.

Tar du ett glas ekologiskt vin till så känns det ännu bättre. Efter maten tar du en kopp fairtrade kaffe med fairtrade socker i och då är ännu nöjdare! Skitnöjd! Fast disken e kvar!

Men alla nummer är inte av ondo!

   Klicka på bilden och läs!

Marie-Louise Danielsson har även sagt annat förståndigt här!

Henne vill inte jag bjuda på middag i alla fall!

Hon skulle inte leta E-nummer i maten utan hon skulle topza

toastolsknoppen och DÄR skulle hon hitta massor av onödiga och farliga tillsatser!

Sambon jobbar med en kille som är ”mjölkallergiker”. Jag vet inte om det handlar om laktos eller vad, för vad annat det kan vara? I alla fall så tycker min sambo så synd om honom för hela hans familj verkar vara superallergiska mot allt och framför allt just mjölkprodukter.

Sambon som är en vänlig och omtänksam själ och tänker på andra (vi är lika, han och jag) kom på att han ville ge vår Pitepaltmix till honom så han kunde få plättar.

Visst, sa jag. Gör det du! Men sedan tänkte jag till. För vad är det egentligen i påsen när man läser? Jo, vetemjöl, kornmjöl, potatisflingor, ströbröd, havregryn, havremjöl, salt och socker.

Bra så men … vad innehåller ströbrödet egentligen? Man bakar ju faktiskt vitt bröd på mjölk ibland och vilket bröd har Kungsörnen använt till ströbrödet? Det står det inte ett ord om! Ströbröd är ju ofta malda rester av vad-som-helst! Visserligen brukar ströbröd bara vara gjort av vetemjöl och vatten men vad vet jag om vad de gjort sitt av?

Och även om mjölkmängden må vara försvinnande liten i ströbrödet så finns den ju där ändå.

Vad jag har fått lära mig/läst mig till (är inte allergiker själv) så ska man i möjligaste mån undvika det man är allergisk mot (allergener) för annars kan allergin förvärras.  

Så frågan jag ställer mig är; Kan min sambos arbetskamrat göra plättar som han så gärna vill ha eller bör han låta bli? Jag undrar och sambon undrar! Så klart jag mailar Kungsörnen och frågar!

Fick mail från Camillas Matuppror

där det stod om Bregott och City Gross och annat. Har inte varit inne på hennes sida på ett tag och har dessutom missat att följa debatten i stort. Nu fick jag dock ett uppvaknande och strök Bregott från inköpslistan. Jag försöker att välja Milko så långt det går (City Gross är ibland dåliga på att ha varor från Milko i lager, tyvärr) men när det inte finns så letar jag annat. Det märkliga är att Skånemejerierna är välrepresenterade här i Dalarna. Skåne är långt bort, det finns andra som ligger närmare, så man undrar ju varför. Billigare?

Camilla Sparring skriver i mailet:

Tillsammans här i Matupproret är vi nästan hundra tusen som med en röst, en rätt kraftig stämma dessutom, gör oss hörda i de lite mindre sammanhangen i tillvaron. Som exempelvis när det visar sig att Bregott görs av råvaror som importeras och är från kor på GMO-foder. Stänger Bregott-fabriken sådan vi lärt känna den i reklamfilmerna? fråga vi oss. Är det » bye, bye Bregott?
     
Matupproret föredrar lokalproducerat och tar tydligt avstånd från GMO, vi tog genast kontakt med våra inhemska mejerier för att vädja till dem - ta fram ett ett nytt mjuksmör, och så småningom kommer då » Bredbar till världen. Bredbar, av svensk råvara och inte ett GMO-spår så långt ögat når. Ett smakligt, smörigt alternativ för oss som gillar att välja. För oss som gillar konsumentmakt.

Hon skriver även om valfläsk:

Ett annat val vi kan göra, är det mellan finfläsk och inte fullt så fint fläsk. Hos CityGross säljs numer bara fläsk från grisar som inte är uppfödda på GMO-foder. Gå till deras hemsida och » rösta för en GMO-fri gris.

Fast jag börjar bli sugen på att göra eget smör, och sedan blanda rapsolja i hälften att ha på mackan! Det är inte svårt för det har jag läst på nätet! Så det så!

Edit: Och jag vet att GMO inte enbart är av ondo men man kan ju sålla! Och ett närproducerat smör har aldrig gjort ont i varken själen eller kroppen.

Den här frågan delar svenska folket i två läger. Jag får nog säga att jag står med en fot i varje. Jag väljer dock ändå (såklart) det lokalproducerade framför det andra med GMO.

Vi startade vår resa till Kreta, Grekland med att jag, dagen före, både hade stekt fläsk och vispat ihop en smet till fläskpannkaka som vi skulle äta innan vi åkte vid två-tiden.

Vi hade visserligen beställt mat på planet för 160 kronor men det skulle ju dröja innan vi fick den så det var lika bra att äta rejält före!

Vi petade i oss pannkakan, kollade om spännbanden runt resväskorna satt fast och gav oss sedan av mot Arlanda.

Hej då Falun!

När vi närmade oss Uppsala så tyckte sambon att vi skulle stanna och käka en burgare på Max. Visserligen är jag inte så förtjust i sådan mat men jag insåg att vi behövde lite energi (eftersom jag börjat bli småhungrig) så jag höll med ända tills jag tagit första tuggan. Den var fet och halvtaskig men det brukar de ju vara (jag var beredd) så jag tvingade i mig drygt halva innan jag gav upp och gav sambon resten. Det regnade nästan hela vägen och det kändes bra. Kantarelljakten väntar ju vid hemkomst!

   Tycker du den ser god ut? Det är den inte!

Väl framme på Arlanda

Där gick det till som det brukar gå till. Man får inte checka in utan får vänta eftersom man är där för tidigt för att inte komma försent, man ställer sig i kö, man blir av med väskorna, man går genom passkontrollen, man blir ruinerad om man vill ha något i magen (vi drack något starkt med nötter till) och sedan får man vänta. Jag var hungrig igen men insåg att jag måste dricka mig mätt. Inte för att det är billigare utan för att jag ändå hade tänkt inta alkohol mot min flygrädsla. Gissa hur mätt jag blev på ett glas rött för 70 kronor? Pep iväg till kiosken och köpte en minipåse chips för 10 kronor så magen tog en paus i sitt kurrande. Ja ja, jag får skylla mig själv och har lärt mig något. Sedan väntade vi igen.

Flyga med Iberworld

Dags för påstigning för samtliga passagerare! Planet är 50 minuter försenat men vem bryr sig?

Landgången dras in 20.42

Vi fick platserna längst fram. Stolsryggarna går knappt att fälla bakåt och glider sakta framåt igen av sig själva. En mardröm för ryggen!

Positivt var att vi hade full insyn till flygvärdinnorna (när de inte drog för draperiet) och deras pyssel så vi slapp köpa hörlurar för 30 kronor var till filmen de skulle visa (och som vi ändå hade sett). Det var ett nöje eftersom de mest stod och babblade och skrattade utan att göra något vettigt men jag var hungrig så jag var faktiskt en aning irriterad! Inte fick vi något att dricka heller. De gick faktiskt inte runt med ”kiosk-vagnen” förrän maten serverades! Skit! Torr som läskpapper i munnen. Brukar det vara så där? Jag tycker att flygbolagen borde placera en flaska vatten vid varje stol som finns när man sätter sig. Man får ju inte ta med sig mer än 100 ml numera och det tar fort slut.

Vi fick mat 22.58 och då blev jag lycklig!

Ända tills jag öppnade locket på maten. Vad i helvete! Hundmat? Det luktade ingenting (som tur var) men såg ut som två kokta pellets med ett par nävar ris. Ja, ett par teskedar torr tomatsås låg under. Inte en grönsak, ens en konserverad ärta.

Maten smakade som den såg ut och jag klarade inte av att äta upp den. Felix köttbullar på burk är rena gourmetmaten om man jämför och det är ju det jag gör! Jag gnällde så att sambon tyckte jag var pinsam även om jag tror att ingen hörde.

Plastbestick av minsta, billigaste sort är nästan omöjliga att äta med!

Till maten serverades ett rosenbröd som var så torrt och hårt att plastkniven nästa gick av när jag skulle dela det. Och en liten (5x5 cm) sockerkaksbit med något sött på. Kakan smakade kostgjort, typ färdiga tårtbottnar. Nåja. Jag var på väg till Grekland så klart man står ut. Framför allt eftersom vi köpt dricka.

Någon minut efter att vi börjat äta går en flygvärdinna runt med en korg mikrade (alltså varma och lite mjukare) mörka rosenbröd. De var godare.

Vi köpte så klart Drambuie och Whisky till sedvanligt hutlösa priser men är det semester så …!

Det blir en Rusty Nail när man blandar det och är en av de godaste drinkarna vi vet så flyresan är räddad!

Under både dit- och hemresan upplevde jag att flygbolagspersonalen var mer intresserade av varandra än av oss passagerare. Eller; totalt ointresserade av sitt jobb alls!

Jag kommer aldrig mer att flyga med Iberworld! Ingen service, hemska stolar och dålig mat! Piloterna gjorde ett bra jobb med det uppväger inte resten.

Planet landar lyckligen och tur är väl det. Vi kliver av och äntrar in i ”salen” för att hitta våra väskor på rullbandet. Jag är hungrig och vi hittar Apollos personal som står med en lapp där det står vilken buss vi ska till. Vi reser alltså med Apollo och där har vi inget att klaga över.

Ut i friska luften som är het och otroligt fuktig. Sambon är (som vanligt) en dröm. Han tänder en cigarett till mig och springer iväg för att lasta in våra väskor och ta bra platser på bussen innan jag hinner blinka. Jag är faktiskt beredd att ta hand om min egen väska men han bara gör det innan jag hinner protestera. Så där höll han på hela semestern. Jag fixar och ordnar hemma jämt men när vi är borta då gör han allt för mig! Han ÄR en dröm!

Apollos personal

När vi sitter på bussen kliver Apollos personal på och frågar om vi mår bra, hälsar oss välkomna, talar om att det ska bli ”inspirationsmöte” en viss dag, talar om att hon nu inte ska åka med vår buss men att det finns en pärm på hotellet där det står det vi behöver veta och att vi ska kolla tiden för hemresan i god tid men inte för fort så att vi verkligen kommer till bussen i god och rätt tid och sedan kliver hon av innan vi hinner blinka eftersom hon inte ska åka med vår buss utan en annan. Hon frågade inte om vi hade några frågor men det hade vi inte för vi ville till hotellet fort. Klockan var mycket och vi var trötta. Vi kom till hotell Ilianthos Village klockan 04.00, som sista avsläpp av 5 hotell, och somnade 05.30

Nästa gång vi ser en Apollo-personal är när vi ska ta bussen till flygplatsen när vi ska hem. Hon frågar om vi haft det bra och talar om att hon inte ska åka med vår buss utan med en annan (som står parkerad framför oss där det säkert sitter resenärer som är viktigare än oss och som har fler frågor) men säger att det finns Apollo-personal på flygplatsen som vi kan fråga om det är något och så frågar hon om vi har några frågor. Det har vi inte för det är förbannat varmt, dyblött och fuktigt och vi vill till flyget. Hon kliver av samtidigt som bussen framför oss åker iväg. Det var den bussen hon skulle ha åkt med. Vår buss startar och åker och vart hon tog vägen har jag inga frågor om.

Flygplatsen i Chania…

 … är en mardröm rent organisatoriskt. Det är långa köer till allt. En lång kö in på flygplatsens hall med lång väntan innan dörren öppnas, en lång kö till väskvägning och åter en ännu längre kö till väskröntgen. Och en kö till passkontroll. Och sedan lång väntan där jag somnar på en hård bänk. Sedan en snabb kö till planet som är 50 minuter försenat. 

Det ska absolut sägas att runt alla köer på flyggplatsen så surrade det runt Apollo-personal hela tiden som gav svar på frågor innan vi ens hade hunnit ställa dem.

Det ska också sägas att alla från Apollo har haft ett hurtigt och glatt humör!

Väl på flygplanet igen

På planet hem, rad 18 denna gång, så var det samma (tids)ordning som på ditresan förutom att maten faktiskt gick att äta. Penne-pasta med grönsaksröra som väl var samma som på maten på ditresan, men nu var det lite mer röra. Fast jag saknade sked. Penne kan du inte äta med plastgaffel utan att tappa den och det blir kladd på kläderna. Överhuvudtaget var det så trångt att det var svårt att få i sig maten alls. Likadant men ännu hårdare och torrare rosenbröd som förra gången.

Kaffe på maten ingår och det var verkligen gott! Där blev jag faktiskt förvånad! Sockerkakan till efterrätt var inte lika hemskt söt som på ditresan.

När de gick runt med det som skulle serveras/säljas så var det inte alltid de tittade på en. Är du inte uppmärksam kan de mycket väl glömma att servera dig kaffe!

Personalen ler knappt varken när man kommer eller går. Utom en som log så mycket hela tiden att vi nästa glodde. Framför allt eftersom det aldrig nådde ögonen utan var så yrkesmässigt att det så skrämmande ut. Men vem bryr sig? Det är service man vill ha och den hade de glömt packa innan start.

Några frågor på det?

   Flygrädslemedel

   Flygrädslemedel

 Utsikt mot pentryt. Vågade inte fota när där var personal. 

   Levererat av ett företg som heter Gategourmet. Eh...

   Vore det inte lite trevligare med flytande tvål på en offentlig toalett?

Ta med "resetvål" från Butik Citronodlingen ska jag nästa gång jag reser

utanför Sverige!

   Maten på hemresan.

Fortsättning följer efter hand

Har även skrivit om: 

Rummet på Ilianthos Village

Själva hotellet: Ilianthos Village

Sex dagar är så klart för lite om man ska hinna uppleva och sådär men det är bättre än inget.

Nu är vi hemma igen och kan låsa toalettdörren.

Alltså, greker har inte lås på sina toaletter! Det finns ingen nyckel! Inte ens på vissa restauranger.  Dörren går inåt så man kan ändå hindra att någon går in men … ?

Jag ska blogga om resan och allt runt omkring. Flygbolaget (Iberworld), resebolagets insats (Apollo), hotellet (Ilianthos village) med personal, ”semi inclusive” (och dess innebörd) och om allt annat som upplevdes. På en skala från 1 – 5 så har jag nog betyg från minus två till plus sju! Minst!

Skapar en ny kategori som får heta Resa och resultat, Chania i Grekland. Lite om ”vad man får för pengarna”, bemötande och annat livsviktigt.

Men inte idag! Är dödstrött och helslut!

Bloggen har fått en ny funktion som heter ”Frågeruta”. Det såg jag nu när jag kom hem.  Vet inte vad det ska vara bra för? Jag menar, undrar man något så kan man väl fråga i en kommentar? Får se om jag behåller det eller tar bort det.

Har fått ett antal kommentarer när jag varit borta. Jag lägger inte ut dem nu utan väntar tills i morgon. Jag vill svara på kommentarer direkt när jag lagt ut dem och nu är jag slut och orkar inte.

Kommer åter efter några timmars sömn.

God natt!

   På väg...    

Jag har handlat några gånger på Cordon Bleu på Vasagatan i Stockholm.

Jag och en väninna har råkat ut för samma sak två av gångerna. Vi tittar runt lite i butiken, vänder och vrider på saker, plockar ner i kundkorgen och tar ett halvt varv till.

Det är kul att titta, de har ju fina och roliga prylar och så råkar klockan närma sig stängningsdag. Då har en i personalen, de är två, ställt sig vid ytterdörren och börjat titta på klockan. Några minuter i sex hör vi hennes säga; ”vi stänger snart”! Eh? Vi handlar och har inte betalat än.

Visserligen har jag full förståelse över att personalen vill stänga och gå hem och jag skulle aldrig gå in i en butik två minuter före de stänger om det inte är något jag vet jag ska ha och måste ha just då. Gå runt och såsa på personalens övertid är inte rätt! Men om jag verkligen handlar tycker jag inte det är ok att bli utkastad prick på klockslaget som en annan tonåring eller Carola Häggkvist (som tydligen gjort så på Åhléns enligt Expressen där allt är sant som de skriver. Fast hon blev inte utkastad).

Igår fick jag ett set i två delar för olja och vinäger av märket Le Creuset i present av min sambo. Han köpte dem på Cordon när han var i Stockholm på kurs förra veckan. Lycka!

Jag packade upp dem och skulle diska av dem när jag ser att droppkorkens luftrör hade lossnat från den ena. Vad jag kunde se så hade det varit svetsat. Märkligt egentligen eftersom Le Creuset oftast har lång garanti pga. hög kvalité.

Idag ringde jag dem, beväpnad med kvittot, och berättade som det var och att jag bor långt bort i Falun. Den kvinnliga personalen frågade om jag kunde komma in med korken, om jag skulle till Stockholm något men jag sa att det skulle jag inte.

Jag erbjöd mig att fota den trasiga korken och scanna kvittot och maila båda, alt skicka det på posten. Men nej, för det behövdes minsann inte. Hon postar ny kork åt mig utan krusiduller!

Hon var dock förvånad för detta hade hon inte råkat ut för på ”alla år”, som hon sa.

Heder och ära och tack för den servicen!

Och tack älskade sambo för presenten!

Sådana här hade du aldrig köpt själv, sa sambon! Nej det hade jag aldrig! Att få något man inte ”behöver” i present, det är det som kallas lyx!

På nätet läste jag; ”förvara gärna flaskorna i kylen”!

Vilken skymf mot dessa skönheter!