Moma

13 januari 2011 20:16

Näe, nu är jag redan jätteless på att gräva ur skåpen... Fantasin är slut och jag är trött, eller kanske var det i omvänd ordning.

Nu tycker jag att du ska ta och komma hit och laga mat åt mig och läsa lite läxor med sonen (innan jag stryper honom) han bara trilskas och fånar sig i stället för att göra det han ska (han är ju 16 för bövelen- och inte 6).

Så nu har jag flytt fältet innan jag säger eller gör något som han får ångra. Med mig tog jag i alla fall internetkabeln, så han inte får för sig att man kan leka innan man gjort det man ska. Men känner jag honom rätt så har han väl gått till någon granne och lånat och dragit någon rövare om vår sladd...
*SUCK*
Löööv

Lena

13 januari 2011 23:57

Moma: Min älskade, söta, rara, my precious, fina, snälla och allt där till! Klart jag hade kommit som ett ärtskott om du bott tvärs över gatan, eller stan om det varit så, för att koka gröt och slå din son! Självklart! Eller, sonen din hade fått äcklig gröt men du hade så klart fått gratinerad färsk hummer, skumpafontän, blodpudding, blinier med löjrom, plättar med sylt, mousse & parfait & pannacotta och allt du ville ha!

Min son var ca 15 år och otrevlig (idag är han världens bästa!) och satt på toa och skrek arga ord. Jag skrek tillbaks att han var oförskämd och då fräser (gnyr) han; Men mamma, fatta, jag är ju i puberteten! !!

Det går över! Men det är bra att du snor internetkabeln! *rått skratt*

Barnuppfostran går ut på: hot, mutor och stryk! Nähä, du och jag vi uppfostrar våra barn med kärlek och bondförnuft och det blir bra. Sedan!

Vad vill du att jag lagar åt dig och faxar över? Jag är din!

lööööv

P.S Man läser väl inte läxor med en 16-åring? Man förhör bara. Eller minns jag fel?

Lena

13 januari 2011 23:58

Skrattar fortfarande så jag kiknar åt din kommentar :D

Moma

14 januari 2011 22:17

Njaa, nu förstår jag att det är bra för dig att du bor där du bor, kanske framför allt för sambon, för jag hade flyttat in OCH aldrig flyttat ut! ALDRIG, hör ni det!

Hummer och champagne i all ära, men jag föll som en fura redan i inledningen... "Min älskade, söta, rara, my precious, fina, snälla och allt där till!", smicker ger mig härlig dimsyn. Fast jag hade ju redan fallit, för lääänge länge sedan!

Nä, man måste muta ömsom hota mitt barn för att han ska göra läxor, inte så mycket läsa dem med honom men vaka som en hök så att han verkligen gör dem, och han är hal som en ål. Ganska tröttsamt.

Din för evigt!!
Lööv i stora högar!

Lena

14 januari 2011 22:47

Moma raring: Jag (och säkert sambon också) hade gärna levt i lyckligt kollektiv med dig! :D
Din son är som min son var. Lat som en tonåring? Japp! Hal som en ål är bara förnamnet! Har miltals med stories att berätta men ... en annan gång.
Det ordnar sig alltid. Se bara som för mig, eller snarare min son! Han var lat och rätt jobbig (fast ändå snäll och omtänksam) som de är, slynglarna. Nu pluggar han till ekonom på Umeå universitet! Har klarat ALLA sina tentor hittills på ett år. Och lagar (nästan) ALL sin mat själv från grunden. OCH är noga med grönsaker för "det har mamma sagt". Han fyller 23 snart och är en veritabel dröm, precis som min dotter är.

Det ordnar sig! Vi älskar ju dem!

Lööövhögar stora som pyramider och din för alltid!

Moma

15 januari 2011 14:19

Puss på dig- du är bäst!!
Löööv
En lite gladare Moma :-)

Lena

15 januari 2011 23:09

Moma: :D
Skönt att du är lite gladare! Like!