Jag är rädd för surdeg! Eller - jag är rädd för att misslyckas. Och hur löjligt är inte det? Det är ju bara mjöl och vatten. Fast det är en massa jobb och hur vet man om man har gjort rätt? Jag har surdegs-martin's bok sedan före jul. Jag köpte rågmjöl och diskade en burk men efter att ha haft det stående på diskbänken i ett par veckor satte jag in det i skåpet. Burken stod och glodde på mig och gav mig dåligt samvete!

Undrar när jag ska våga?

Nu tänkte jag att om jag skriver det här så måste jag ju sätta igång annars får jag skämmas för mig själv.

I morgon bitti, då minsann!!!

Vi har ätit Tacos som är lycka för sambon och det är ju inte så mycket att orda om. Däremot fick jag ett mms av min bror med bild på vad han och hans sambo skulle äta, med en hälsning därtill. Jag har förhoppning om att han ska gästblogga ibland för de lagar mycket medelhavsmat och det är recept jag gärna får!

Deras mat ikväll gick i skaldjurens tecken tydligen och jag är bara lite djefla avundsjuk!

Eftersom sambon "oförhappandes" skulle på utbildning med middag så ryckte jag  något ur frysen. Och vad kan vara lämpligare än räkcrêpes? Tog bara ut tre för att det inte skulle vara FÖR onyttigt men hade kunnat klämma ett par till! Älskar!

Fick äta nyttigt efter istället. Apelsinen har legat sedan före jul och blivit så där söt och saftig och härlig! Å lite nötter!

Efterord: Och vad fick sambon? SMÖRGÅSTÅRTA!!! Jag är avundsjuk och missunnsam!!! I alla fall lite ...

Stolt och hedrad över vad Recept-o-maten säger om min blogg!

*inte ska väl jag...*

Nu åker de sista julköttbullarna fram.

Och köttskyn som jag sparat i frysen sedan jag stekt dem plus köttskyn som blev på nyårsafton när jag stekte både nöt- och fläskkött blir en god sås ihop med en skvätt vispgrädde, 1 tsk ädelost och 1 tsk vinbärsgelé. Skamligt är det med jag fick tillsätta en slurk kalvfond för att få till smaken eftersom köttbullsfonden inte hade poäng nog.

Till detta sereveras kokt potatis, kokta morötter och pressgurka. Mums!

Först skulle vi ätit plättar med sylt eftersom det är Meatless Monday och sambons son har jullov och älskar plättar.

Sen visade det sig att allt gick omkull på grund av handbollsturnering där sambon skulle städa hela kvällen och jag inte ville steka plättar åt bara grabben när vi ändå har lite roliga rester hemma.

Sedan visade det sig att det skulle vara huliganer till middag! Sambons son 10 år, hans kompis 10 år samt kompisens lillasyster, 8 år, skulle äta här eftersom även deras föräldrar skulle städa idrottshallen.

Akututryckning till ICA där falukorvring samt makaroner inhandlas. Vi har ju haft skåptömning en tid så vi äger inget ”främmande barn”-vänligt.

Sambon kom hem med Lithells falukorv som smakade lite av ingefära fast det är det inte i. Svartpeppar, cayenne, koriander och muskot var det. Ganska kryddig men inte oäven.

Zetas "Casa di luca" som är gjort av durumvete. Helt ok fast inte något speciellt.

Att inte morötter eller tomater går hem bland huliganerna vet jag sedan förut så nu har jag gjort en pizza-sallad till maten.

Gör så här:

Stek den skivade falukorven under tiden som makaronerna kokar livligt i saltat vatten.

Servera och  gå undan.

Resultat en halv timme senare: 3 ungar åt 750 gram falukorv och noll, zero, ingen pizza-sallad :)

Ett utmärkt sätt att börja året och ett väldigt bra nyårslöfte!

Ett klick för skogen känner väl de flesta till. Jag har klickat varje dag i flera år och har nog med det bidragit till att åtminstone en eller annan kvist finns bevarad.

Men man kan lägga en annan sida till sina favoriter, The hunger site, och ge bort en portion mat. Det är väl passande för alla matbloggare som visar upp den ena läckerheten efter den andra att bidra till att någon ”där ute” faktiskt får något att äta alls!

Man kan ju passa på att klicka lite för bröstcancer m.m när man ändå sitter där och har fingret på musen!

Det här tänker jag påminna om då och då!

Jag måste få potatismos med jämna mellanrum! Helst en gång i veckan men det blir inte alltid så. Kanske främst för att resten av familjen (sambon) inte är lika odelat förtjust i det. Han tycker om det, men mer är det inte.

Nu har jag fått nog av väntan så ikväll blir det riktigt gulligt och barnvänligt potatismos med strimlad kassler och purjolök. Till detta blir det krispiga sockerärter och strimlad röd paprika. Kan tyckas vara en märklig blandning på nyårsdagen) men vid en inventering av frysens innehåll så var det vad som fanns.

Sambons son kom i dag för sin varannan-veckas-vistelse och detta passar honom!

MUMS!