… och en till, en till och en till! Rätt vad det är så har det gått flera månader, sommaren är slut och utemöblerna hopplockade under en stor grön presenning. En längre bloggpaus infann sig, mycket längre än jag trott, och jag har till och med avhållit

mig från att läsa andras bloggar. Inte ens mina favoritmatbloggar har jag alls klickat på.

Vart sommaren tog vägen undrar både jag och sambon. Vi hann inte varken blinka eller åka till favoritstället Orsa Camping (förutom ett par dagar innan säsongen börjat och toaletterna öppnat) innan hösten var här och dillen hade vissnat.

Visserligen har vi farit runt en del på semestern men det mesta av början på ledigheten tillbringades i soffan med en svårbotad lunginflammation. Jag blev rätt medtagen i ett par månader och har haft jobbig hosta ända tills för några veckor sedan. Det är nästan så jag fått ansträngningsinkontinens på kuppen!

Nåja, det kunde varit värre ….

Något nyskapande i köket har det väl heller inte blivit så mycket av. Inget att tala om så här efteråt i alla fall. Det mest nyskapade var Mannerströms kycklingrullader som väl alla har sett reklamen på tv om? Att få tag på dessa tunna skivor kycklingfilé var det svåraste med rätten för antingen fanns det inte alls i butiken eller så var de slut. Till sist fick jag fatt på ett paket hos City Gross, de hade tre kvar fick jag veta via telefonsamtal, som de la undan åt mig så sambon kunde hämta på väg från jobbet. Över hundra kronor kilot men gott blev det och bara en liten benbit (stor som en halv tändsticka) hittades! Skivorna var hyfsade i fason och gav de utlovade 16 rulladerna även om två blev bra ynkliga. Jag gjorde exakt enligt recept, med mos och allt, och det blev mycket got, även om såsen är (ska vara) väldigt tunn. Mycke sås blir’e.

Annars och för övrigt kan jag bestämt avråda från att odla tomatsorten Tumbling Tom Red! Jag fick en riklig skörd på flera hundra små raringar, ampelcocktailtomater, som enligt beskrivningen skulle vara rätt söt och ha bra tomatsmak. De smakade nästan ingenting. Hur solmogna de än blev så var det rent olustigt att plocka av dem. Jag gav upp och bestämde mig för att koka dem till ett koncentrat, sila och använda som tomatsås. När det kokat ihop rejält tog jag ett smakprov och det smakade rentutav illa. Rätt i sopen!

Jag odlade dem förra året också men då blev skörden så kass och sen att jag aldrig hann känna efter hur en solmogen egentligen smakade. Nu vet jag bättre.

Gardeners Delight, som är en vanlig upprättväxande cocktailtomat, hade jag två plantor av. De gav tillsammans 7 ”klasar”. Inte mycket att hurra för efter allt pyssel man har med dem!

Vi har så klart provsmakat både det ena och andra i nyhetsväg från butikshyllorna sedan sist och även om det inte blir några längre haranger om det så kommer det ändå inom kort några rader om just våra erfarenheter om produkterna. Hiss och diss.

Bästa receptet i sommar är där Majsan skriver om hur man fixar gödning till pelargoner!

” Den bästa gödningen till just pelargoner är 25 g jäst som löses upp i 2 1/2 l ljummet vatten. Om du vattnar med den gödningen en gång så behöver du inte använda någon annan gödning på hela sommaren, då räcker det att bara vattna som vanligt. Ett gammalt beprövat knep från mina mostrar.”

Min mamma provade och hon har sällan haft finare pelargoner.

 

Har jag lagt ner? Nä, så klart jag inte har! Jag har bara haft fullt upp med att leva.

Errare humanum est, ignoscere divinum!

Efter flytten till döden (Falun) för tre år sedan och lägenheten Gud glömde och dit solen aldrig nådde så flyttade vi (som jag sagt förut) till livet och en lägenhet där solen (alltid) lyser och där man lever upp! ”Svenska hjärtan” kan slänga sig i väggen för HÄR klipper man inte med gräsklippare på nyårsafton utan här skottar man ogräs med snöskyffel hela sommaren! Japp!

Hinner inte sätta mig för att blogga förrän grannen Lotta skickar ett sms; ”Röka?”. Springer fortare än blixten ut till hennes altan så klart! Eller så springer hon till min altan och så surrar vi! Har inte haft en kotte (mer än sambon) i min närhet att surra med på tre (3) år (förutom kassörskan på ICA). Jag har visserligen en grav form av social fobi men det finns måtta på att ”njuta” av ensamheten. Jag har de sista åren snarare lidit av social torka!

Carpe Diem (fånga dagen) som varit mitt ledord i livet slutade att fungera för ett par år sedan (flytten till Falun) men nu Carpe Diamar jag mest hela tiden! Vad ska jag säga? Jag lever!

Jag har en uteplats som är rätt hyfsat stor och jag odlar så mycket jag förmår. Tomater så klart, men även plocksallad, dill, persilja, gräslök, timjan, basilika, rosmarin, salvia, lagerblad, mynta, citronmeliss och annat. Och blommor! Petunia, lobelia, penséer, pelargoner, lavendel och sambons älskade humle. Vi har smultronplantor och jordgubbsland. Vi har en stor och vacker schersminbuske samt en katt. Ja, katten är inte vår utan grannen Lottas men den älskar oss och vi älskar den!

Vi har flera grannar runt oss att umgås med och vi har Bojsen Beach som finns på FB.

Det med sambons Humle är en historia för sig!

Han bodde nära Falu-ån (kommer inte ihåg vad det heter där) i ett litet hus som hade en Humle. Han blev tydligen väldigt kär i den där Humlen för han tog en planta med sig till nästa ställe han flyttade till. Och därefter tog han plantan med sig till nästa ställe han skulle bo på.

Sedan skulle han flytta till ett ställe där han inte kunde plantera Humlen så han tog med sig plantan hem till sin mamma. Hon satte den i jorden vid gaveln på huset.

Sedermera flyttade han ihop med mig och ytterligare sedermera så flyttade vi till Falun till ett ställe där man kunde plantera en Humle. Förra stället som Gud glömde. Där växte den visserligen med dog på vintern eftersom den var tvungen att bo i en hink.

Nu har samma planta blivit ”jordad” i ett hörn på vår uteplats och den trivs så det knakar i uteplats-taket.

Kul i det hela är att när sambons son (11 år) kom till oss i förra veckan så säger inte sambon; titta på alla tomatplantor, kolla smultronen, kolla alla mogna jordgubbar som väntar på dig. Nej, han säger ordagrant; ”Titta Klas, så hög Humlen har blivit”. Ööhh! Gulle!

(Har fler gulliga historier att berätta om sambons Humle men det kommer sen) *flinar*

PS: Förlåt ni fina som har följt min blogg och vars bloggar jag följt men som jag nu ”verkat” glömma. Jag har inte glömt utan jag har gömt er i mitt hjärta för att ta fram vid senare tillfälle!

Och du Linda Johansson som inte har någon egen blogg men bott här ändå, dig glömmer jag ändå aldrig!

Kram till er alla!

Nu åter till verkligheten och varför jag satte mig här!

Vårt liv under juni månad vill du väl se? Annars; BLUNDA!

Resumé alltså AD Juni 2011 och allt text hänvisar till bilden under:

På vår väg till Orsa Camping som vi älskar men man inte ska campa på för tidigt på säsongen för alla toaletter är låsta utan att tjejerna i repan säger det. En historia för sig som kommer inom kort. Sambon spänner sig - eeh- cyklarna ...

 

Åsså bidde de kö å vi som skulle hinna till Systemet för att köpa ett par öl .... Hur ska de gå nu då???? Ska vi vända? För att campa en hel helg utan någe gött att dricka e inte vad vi tänkt! Sambon ville haft flera öl och jag några och en flaska vin!

 

Vi hann!

 

Tältet uppe!

 

Mat? Nja ...

 

Utsikten på kvällen bevisar varför man gör det man gör! Kolla bara!!!!!

  

Hemma igen! Det växet tack vare grannen Lotta som har vattnat! Förra åter hade vi torka på alla sätt!

Nu gråter jag! Sambon, som är "placerad" på Trafikverket i Borlänge, har frågat runt där bland personalen vart liljekonvaljer växer. Han vet att det är min födelsedagsblomma. Trots att han då hade ett halvt ryggskott så plockar han dessa till mig! Bästa födelsedagspresenten någonsin! Älskade och åter älskade! PUSS!!!!

Och ett stort tack till berörd personal på Trafikverket i Borlänge ;)

    

Änglatrumpeterna vaktar hos oss!!!! JA! Vi SKAAAA måla staketet!

 
Jag lagar faktiskt mat fortfarande!

 

Och det blir gott när det blir klart!

 

Fick besök i köket av en ekorrunge som var livrädd

 

Han/hon ville nog läsa Laga Lätt eller Allt om Mat?

 

Så söt! Två röda sekunder senare var den borta men jösses vilket celebert besök!

Tumbling Tom Red!

    

Behöverjag säga något? Utgiven inför Sweden Rock och innehåller en "hyfsat" bra Cabernat Sauvignon i plastflaska! Gillar tanken :) Men så är jag också en stolt mamma till en "rockers" som pluggar till ekonom i Umeå! Punt!

 

Boule! Bojsen Beach!

  Bojsen!

Aj! Cykla omkull!

    

Utsikt på samma ställe!

 

Hemburgare medhål i mitten enligt Lisa Förare ...

Funkar :)

 

Vi har en igelkott som bor under vår altan. Jag har alltid ett fat friskt vatten ståendes åt honom/henne. Denna bild togs 02.30 på natten och jag gick fram och klappade ryggen på det lilla livet :)

 

Man skivar champinjoner i äggskivaren!

 

Uppsättning av amplar. Jaja, vi SKA måla staketet!

 

Tomater å så

 

En frukost/lunch behöver inte vara vacker?

 

Hemska färger på väggarna!

 

Det blir fint sen!

 

Nu blommar det i ...

(Ja, vi SKA måla staketet!)

Bästa pizzan i stan finns tydligen på ett hak nära oss? Pizza Varpan?

    

Jodå, visst laga jag mat! Nu blir det köttbullar!

 

Med tillbehör!

 

I vackert väder!

Å sen fiskar vi!    

Eller ... vissa fiskar ... ?

 

Vår gamla gick sönder åsså hittar vi en "kanonis" på "Ta till vara" för 150

 

Midsommar hos svärisarna

 

Mmmmuuums! Å nubbe me :)

 

Tunnan på G! Tänt vare här!

 

Men vi grillar emellan!

 

Muuums!

Svärfar har fångats me håven!

    

Hemma har vi ändå en Schersmin att glädjas åt

 

Tänd ett ljus och låt det brinna och lått alla bekymmer försvinna. Det är mörkt nu men ... det blir ... Ballerina nu?

 

Tumbling Tom Red säger jag bara!

 

Grannen Lottas katt är världens bästa!

Eller huuuur!

    

Ja! Sambon målar staketet!

Staketet var vitt(sen) Fattaru? *flin*

Mat igen? Nu blev det pytt igen! Festrest blir restfest!

    

Åsså en det kul igen på Bojsen Beach!

 

Vicket liv?

HA!

Det härliga!

 

Blogginläggen har varken duggat tätt eller glest utan de har inte duggat alls. Bloggtorka trodde väl inte skrivglada jag att jag skulle råka ut för!  Jag har glatt lagat mat och skrivit om vartenda kryddmått salt jag använt. Det var mitt liv liksom.

Livet förändrades.

Dels har vi flyttat och det blev en total omvälvning.

Jag har fått grannar att umgås med. Har någon att prata med varenda dag. Flera gånger per dag. Förut kunde det gå en vecka utan att jag pratat med någon annan är tanten i kassan och sambon. Stackars sambo! Tanten i kassan skiter jag i för hon behöver inte träffa mig på kvällen när jag är pratsjuk och hon trött.

Jag har fått uteplats. Jag pysslar, pratar med växter och med grannen och springer mellan mitt dåliga samvete över att jag inte städar (kan ju inte) och min lilla altan där jag sitter och läser mina deckare.

Det har regnat också. Väldigt mycket. Då går man in och sätter sig i soffan och kurar. Och tittar på Masterchef Australia som nu börjat igen. 72 avsnitt tackar man för. Just detta Masterchef slår alla andra med hästlängder. Australia - ten points!

Vi har inte fått nog ordning på lägenheten sen flytten. Lite för lite plats. Det betyder att det är svårt att få till den där ordningen som gör att jag har samvete att sätta mig vid datorn och ”hålla på”.

Det betyder dock inte att jag håller så mycket på med ordningen i lägenheten. Till det behövs att sambon engagerar sig. Och till det behövs att jag orkar engagera sambon. Till det behövs att sambon inte är dödstrött när han kommer från jobbet. Men – sambon gör det jag ber om. Men jag kan inte be om något när sambon ser så trött ut. Vi löser det.

Det har ju ändå hänt en del i mitt liv även om det inte har varit i stort. Jag har gjort en sammanställning av vad som fotades i Maj. Det som hänt i Juni kommer senare.

Så här är det:

Köksbordet fullt så vi inte kande äta där.

Utsikt från vår veranda   

 

                  En frukost                                 

Nattlampor

 

Läsbara deckare

 

Sambon målar vitt

   

God sallad

 

Skymning en av kvällarna

 

Goda nyheter. Nästan som ostbågar i smaken!

 

Här förstår du varför jag inte bloggar så mycket om nya recept!

Mycket gammal skåpmat blev det.

 

Fast grillat är alltid gott!

 

Vi har en granne som har en go katt som följer allt vi gör :)

Han heter Schizo

 

Här monteras det grill!

En prisvärd sak som har både lock att röka med och flyttbart galler!

Finns (fanns) på Ö&B för 299 kronor! En sämre finns (fanns) på Rusta för 399.

 

I bruk! Kolla bara så snygg!

 

Grannen Lotta råkade svänga förbi :D

 

Sambons son skalar inför pyttipanna

 

Pyttipanna på G!

I bakgrunden syns påsarna ur frysen med köttet som ska tärnas och stekas.

    

Kram!

Provade detta med att skriva några inlägg som fick automatpostas när jag var borta. Funkade ju väldigt bra!

Orsa Camping! Soligt, blåsigt, härligt och – så klart – jobbigt!

Det ÄR jobbigt att lata sig! Ju mer man sover desto tröttare bli man och ju mer man sitter still desto jobbigare blir det att resa på sig. Alltså sitter man och sover den mesta tiden och det är helt underbart!

För övrigt har jag börjat laga mat igen. Ja, inte något avancerat eller men ändå. Var ett tag sedan sist.

Har en hel del att säga men det kommer att ta ett tag innan jag skriver om det. Måste samla mig först.

Skyfall, orkaner, jordbävningar, vulkanutbrott och lycka är mitt liv just nu och det är inte fel. Omvälvande är bara förnamnet!

Det var allt jag hade att säga just nu.

Stek 500 g nötfärs. Blanda i ¾ dl vardera av fintärnad inlagd gurka och rödbetor på burk samt ¾ dl grovhackad kapris. Häll i 3 dl smetana och kanske en slurk vispgrädde. Smaka av med salt och vitpeppar. Koka upp och blanda i rejält med finhackad dill. Servera med nykokt färskpotatis och en härlig sallad.

Mums!

I love you!

Hörs!

 

Hittade ny text på psalm 199 - Den blomstertid....

Den baddräktstid nu kommer,
när magen är för stor.
Då valkar bara sväller,
och celluliter gror.
Generande behåring,
lyfts fram i solens ljus.
Nej stranden verkar boring,
vi stannar inomhus.

De krav som sommarn ställer,
förstör vår ledighet.
Vi sitter där å gnäller,
fy fan vad jag e fet.
Fast vem vill motionera,
när man kan sitta still.
Nej låt oss revoltera,
vi tar en kaka till!

Har haft en sak på hjärtat en tid.

Sambons grabb spelar handboll och det tycker vi om! Barn ska röra på sig.

Grabben spelade i laget för ca då 10-åringar ett par år men hoppade ner en årsgrupp då det var för tufft för honom. Han och två kompisar till gick över till ett yngre lag. Fint så. Jag får dock fortfarande mail (är med på maillistan) från förra laget och eftersom nuvarande ledare är lite dåliga på detta men information så har jag inte avsagt mig det.

Just före påsk fick jag ett mail från en förälder i gamla laget. De ville hylla ledarna som lägger så mycket (fri)tid och engagemang och kraft på handbollen och grabbarna. Kanon! Man ska visa uppskattning så klart. Mailet gick ut på att det skulle ges ”påskägg” till ledarna och tankegången var att det skulle vara ”vuxenägg”. Bra så. Men sen då?

Jo, då ska ledarna få starköl från systemet i uppskattningspresent föreslås det i mailet. Eh?

Alltså grabbarna, som nu är ca 11-12 år, ska ge starköl till sina ledare!

Det betyder att någon förälder ska ”köpa ut” (langa) ölen som grabbarna ska ge till ledarna!

Det är inte bara moraliskt förkastligt utan även olagligt! Föräldrarna langar och barnen lär sig i tidig ålder att idrott och alkohol går hand i hand!

Detta berättat från det verkliga livet i handbollsvärlden i Falun idag!

Jo, jag har haft (blivit tvungen att ta) bloggpaus!

När man inte mår bra av (tycker det är kul) att blogga utan det blir ett tvång. När man tänker på bloggen när man ska sova och har svårt att somna för att man tänker på nästa inlägg. När man får skrivkramp och mår mer dåligt över att man inte kan skriva blogginlägg än att man mår dåligt över att man inte kan skriva alls, ja då blir det fel.

När man har dåligt samvete över att inte skicka inlägg. Det är då man inser att man måste ta en paus. Jag sänker nu kraven på mig själv och kommer att blogga sporadiskt. Från början skrev jag nästa varje dag och ofta två gånger per dag. Nu tänker jag sänka ribban och den som har lever får se!

 

Skit, mera skit och mest skit!

Kommer du ihåg de engelska verben från skolan? Be, was, been, Do, did, done, osv.

Eller nästa språkfåle; I am, you are, he she it is, they are, you are and we are.

Jag är Do, did och done! Finito! Slut! Färdig! Over and out! Trött, tröttare och tröttast!

Koffeintabletter för den som inte kan dricka 12 koppar kaffe per dag? Fine! Orka!

Jag har just fyllt i ett 14 sidor långt formulär från Skönviks rehabiliteringscenter. Fast jag har så ont i min högerhand att det inte går att läsa vad jag skrivit så jag måste vänta på nästa formulär de kommer att skicka två veckor efter att de skickat det här. För det stod att de skulle skicka ett nytt formulär om de inte fått svar på två veckor. Får de då inte svar efter ytterligare två veckor så går remissen tillbaks och jag blir utan hjälp. Och det vill jag ju inte.

Den sjukgymnast jag var hos efter att de RMT:at min nacke sa att Skönvik tar hand om smärtans tre ben. Det är då själva smärtan samt sömn och psykiskt välbefinnande. Jag har stora förhoppningar; JAG KOMMER ATT KUNNA ORKA LAGA MAT!

Mitt ständiga onda och värkande får jag hjälp med! Smärtfri? Lite kanske!

Jag kommer att kunna få sova någon hel natt! Vara pigg lite någon dag?

Jag blir glad(are)? Hoppas!

Får man gråta lite också?

Den kanske största anledningen till att jag inte har skrivit här i bloggen om mat är att jag inte har gjort matsedlar per vecka. Jag är ett kontrollfreak och måste ha klara linjer. Har jag inte det blir det kaos!

Jag har handlat på måfå. Det har slutat med att kylen är full med saker som jag inte vet vad jag ska göra med och frysen är full av rester som skulle kunna räcka till en pyttipanna nog för en hel bataljon!

Men också;

Mina intensioner att ha soppvecka försvann och min förhoppning om en vecka med LCHF gick upp i rök samtidigt som vegetariska veckan pös runt hörnet. Jag ville så väl och det blev skit! Jag orkade inte. Hela min matglädje och min lökhackariver och njutning vid att stå vid pannorna tog en ända med förskräckelse. Ångesten över vad jag skulle laga tog över mitt jag. Sista veckan har det blivit korv med bröd, fryspytt och (ve och fasa) hämtpizza som ingen ändå tyckte om. Det sista tackar jag särskilt för! Vem vill äta hämtpizza?

Idag lagade jag ändå korvgryta men det var den sämsta hittills sa sambon. Han sa att det märktes på grytan hur dåligt jag mådde och vad säger man då? Sorry då för helvete. Sa jag inte!

Han är inte den som klagar i onödan annars! Han är alltid min främsta support. Gulle! Love!

Jag tar så klart nya tag nu och ska göra matsedlar så det skvätter! För min egen skull! Ordning i leden! Får man gråta lite till?

Jag har i alla fall ätit uppstekt palt till lunch som jag fick med mig från min mamma när jag var där. Det var underbart gott!

Vi har i alla fall idag handlat en hel massa gul lök så imorgon blir det i alla fall en löksoppa som jag ska koka i min Crock Pot! I alla fall.

Korvgrytan som smakade ingenting kommer inom kort som recept men då hur man egentligen gör och som jag brukar så det blir så där gott att du vill äta den igen! Ok?

LOVE!

Special just for today:

My ex-boyfriend gave me this lyric when I felt so sad! He want me to be happy! Han sa att den är livsbejakande och han hade rätt! Jag ber om ursäkt för den dåliga engelskan men det kändes bra just nu att skriva på utomsvenska. Rätta mig! Puss

 

Jaja, my ex-boyfriend and my Daniel is good friends! Maybe a little too much?

Oh, no!