I går missade jag programmet på svt 2 om E-nummer men som tur är går det i repris. Idag klockan 15.05 på SVT 2! Om E-nummer alltså!

"Brittisk vetenskapsserie från 2010. Avsnitt 1 av 3. Maten vi äter är full av olika tillsatser. En del är naturliga, medan andra är helt syntetiska. Gör de någon nytta eller finns de i maten bara för att manipulera oss? BBC tar en närmare titt på de ifrågasatta e-numren. "

Avsnitt 1

Avsnitt 2

Avsnitt 3

P.S Om någon noterar att inlägg ibland "försvinner" härifrån så beror det mycket riktigt på att jag raderat dem. Oftast handlar det om djupgående analyser som borde hamna på en annan blogg än denna och därför tas bort när förnuftet segrat. Jag samlar dem i en mapp och lovar att berätta när jag har startat en blogg till. Vilket jag gör i detta nu förresten. Vill du följa den så gå till nattsurr. Meddelas endast på detta sätt, här och nu.

Hade kotletter i frysen som jag tänkte fixa ihop med en svampsås. Då slog mig tanken att jag så klart skulle laga till dem i Crock-pot-en.

Visserligen var klockan lite för mycket (för riktig slökokning) men om vi inte åt förrän åtta på kvällen så skulle de hinna puttra i fyra timmar och det är ju bättre än ...

Jag bestämde mig för att smörbryna allt för att få fram den där smaken av maillardreaktionen som gör allt så gott.

Fläskkotletter med svampsås i Crock-pot

6 fläskkotletter

30 g torkad Karljohansvamp

3 gula lökar

smör

salt

nymalen vit- och svartpeppar

1 msk fond

2 dl vatten

4 dl vispgrädde

2 msk Maizena

Gör sålunda:

Blötlägg svampen i lite vatten.

Skala och skiva löken och bryn den i smör. Lägg åt sidan.

Låt svampen rinna av (spar blötläggningsvattnet) och bryn
den i smör samt salta och peppra.. Lägg åt sidan.

Salta och peppra kotletterna och bryn den i smör så de får färg.

Lägg löken i botten på "pottan" och lägg kotletterna därpå.

Strö över svampen, häll över vatten, fond och blötläggningsvattnet från svampen.

Ställ på låg (II) temp och tiduret på 4 timmar.

När en halvtimma återstår kokar du upp grädden i en kastrull
och vispar i Maizenamjölet och låter det bli tjockt. I med detta i grytan, rör
runt, och låt stå den återstående halvtimman.

Smaka av med salt och peppar och servera med valfria tillbehör.

LCHF är ingen diet (fast jag brukar kalla det så), det är en livsstil. Jag klarar inte allt (älskar mackor och potatis) men gör för övrigt så gott jag kan. Jag har "tänket" och jag tror att det räcker rätt långt! Eller, man gör så gott man kan? Birgitta Höglund från bloggen "Birgitta Höglunds mat" är en kvinna med mycket och bra mattänk, mycket nyttigt och en enorm portion matvett. Att hon har en ruskig känsla för hur mat verkligen ska smaka och få den att se läcker ut gör inte saken sämre!
Jag har följt hennes blogg en längre tid och dessutom klickat runt på hennes äldre recept och ... vad säger man? Läckert, vackert och nyttigt! Dessutom oftast väldigt lättlagat!

Hon har nu givit ut en kokbok tillsammans med en annan "mat- och lchf-glad" och den är värd att titta närmare på. Så närma att jag ska köpa den och dessutom skicka den till någon som kommer att älska den! Den finns på Bokus och kostar endast 169 om du är Med Mera-medlem. Annars 189 kronor i pengar.

Köp den, älska den, kanske bli lite friskare och råka samtidigt kanske gå ner lite i vikt! Kan det bli bättre?

Länk till Birgitta om boken: Klicka här!

Maten i mellandagarna blev både mellan och högt. Och lite annat. Vi åt väl lutfisk alla barnen och jag; med potatis, béchamelsås, aningens salt ska till, kryddpeppar för den otrogne, nymalen vitpeppar för den sanna älskaren och grov senap för oss som kan det! Vissa ska tydligen äta gröna ärtor till??? Sambon fick julkorv med senapssås för han äter inte lutad fisk.

Sedan fick jag skrubba spisen eftersom jag lät något koka över. Det var mjölksmörblandningen till potatismoset som vi åt till lövbiffen och vitlökssmöret som jag lagade som nostalgi till vad mina barn fick som små. Tänkte de skulle få sig en liten slurk av barndomsminnen juh!

Ugnsrent i ett par timmar och sedan en tandborste fixar biffen!

  
Och Moules à la Marinière fast med grädde i!

Och goda lasagnen fick vara med på ett hörn på torsdagen. När inte sonen var här utam på utflykt.

(Det finns rester så han slipper ju hungra)

  
Och rårakor med (fusk)rom som sonen fixar fint!

Vi åt ju då tonfisk ikväll och äter 80-talsmeny i morgon En fet sådan! På alla sätt! *flinar*
Talesättet är ju att: "det är inte vad du äter mellan jul och nyår som betyder något utan det är vad du äter mellan nyår och jul som spelar roll! Så sant, så sant! *stooor suck*
Sonen min som tränar (armhävningar flera gånger per dag hos mamma (galen fanatiker?)) och är mycket medveten tycker att maten blir för fet (han äter ju även mycket kolhydrater) men tuggar i sig det han får för det är ändå mumma (mammas mat) för en fattig student. Han lägger på sig ett bra fettlager inför stundande studier och träning på gym. Han har gått upp fem kilo sedan han kom och det säger väl allt? Han ska väl inte sluta som ett benrangel? Den stackaren!

Nej! Jag har aldrig ätit färsk tonfisk förut. Inte heller min kära son som är här på celebert besök (från Umeå) eller min sambo.  Jag vill laga lite rolig mat till sonen de få gånger jag har möjlighet att få umgås med honom. Och tänk, vi har inte heller ätit pilgrimsmusslor förut så allt var extra spännande. Jag letade recept på nätet eftersom jag är oerfaren i ämnet och fastnade då för ett från Aftonbladets "Mat & Vin". Det visade sig vara kanon! Vi fick både tonfisk och pilgrimsmusslor i ett och samma recept.
Som tur är har Willys i Falun en superb fiskdisk, AK's, som tillhandahåller verkligt fina saker! Jag köpte laxen till gravning där i julas och blev supernöjd över hur jag fick den. Putsad och delad. 200 bagis för 1 238 gram färsk fin laxfilé det är ok, om den är bra. Och det var den! Fin i köttet och inte ett endaste ben! Dessutom mycket trevlig personal! Vi har handlat där flertalet gånger men riskerar att bli stammisar.
Nu köpte vi tre skivor färsk tonfisk (dryga 500 gram för knappa 200 kronor) och tre pilgrimsmusslor och de var toppen. Vad vi kan bedöma som aldrig ätit det förr. Tonfisken var en aningens dåligt skuren då ena sidan var dryga centimetern och andra halvcentimetern men jag har förståelse för att just det inte är så lätt. Fiskar ÄR hala rackare!


Tonfisk med pilgrimsmussla för 4 personer

4 skivor färsk tonfisk
4 pilgrimsmusslor
50 g färsk spenat
hyvlad parmesan

Dressing:

2 äggulor
1 liten citron
1,5  småvitlöksklyftor eller 1 stor
4 msk riven parmesan
3 msk hackad persilja
0,5 - 0,75 dl olivolja
lite salt
lite vitpeppar

Gör så här:

1. Börja med dressingen. Tvätta citronen och riv nästan hela skalet.

2. Dela citronen och pressa ned saften i en skål.

3. Pressa i vitlök och blanda med citronrivet, parmesanosten, persiljan och äggulorna.

4. Vispa ner olivoljan droppvis. Smaka av med salt och peppar

5. Dela tonfisken i fyra bitar. Salta och peppra.

6. Pensla fisken med olja.

7. Hetta upp på högsta värme och stek tonfisken 1/2 - 1 minut på varje sida (beroende på tjocklek). Den ska fortfarande vara ”rå” i mitten.

8. Salta och peppra musslorna och stek dem en halv minut på varje sida. Snabba ryck!

9. Lägg upp på tallrikar, garnera med spenat och hyvlad parmesan. Droppa över dressingen.

Jag är gravad lax-fanatiker och det kommer från födseln och den ohejdade vanan och är min mammas fel som matade mig med detta redan när jag var ett mycket litet foster, typ embryo!! Jag VILL ha gravad lax, jag BEHÖVER gravad lax och jag KRÄVER gravad lax. I alla fall vid vissa tillfällen behövs denna delikatess komma ner i min mage (landa på smaklökarna) mer än eljest! Frågor på det?
Hade glömt tanken på den (katastrof) när min dotter frågar efter detta på FB! Panik blev det för att hinna med alla moment.
Och vem kan då grava lax bättre än min mamma?
Min mamma utgår från ett recept som är uträknat på ett kilo lax. Ganska vanligt va? Men när jag ringer henne och berättar att jag köpt 1 238 gram lax så får vi börja räkna.
Köp mittbiten av en färsk laxsida och be dem dela den på hälften om du inte orka skära ett snitt själv. Be om dryga kilot så får du vad jag fick. Känn efter så de verkligen har benat ur den.

Gravad lax

Ingredienser:

1238 gram lax
3 msk salt (vanligt med jod)
knappt tre msk strösocker
1 msk hel grovhackad vitpeppar (edit: mortlad/stött så klart)
en rejäl knippa dill (knippdill och inte krukdill)
2 rejäla fryspåsar
ett fat
en tyngd

Gör så här:
Frys laxen ca två dygn. Tina den nästan och gör följande:
Blanda salt, socker och vitpeppar. Grovhacka knippdillen.
Gnid in laxen i en del av saltblandningen, på alla sidor.
Öppna en plastpåse och pytsa in en hel massa dill.
Lägg laxbitarna omlott med tjockaste bitarna mittemot varandra och, så klart, skinnet utåt och med en hel massa dill emellan..
Fattar alla?
Lägg laxbitarna i dillen i påsen och lägg mer dill på. Lägg dill runt om och på sidorna och i öronen. Tvätta händerna mellan varje moment.
Låt paketet stå i rumstemperatur i en timme så gravningen börjar gå i gång och safta sig.
Lägg den snörpta plastpåsen (som du tagit ur all luft ur) i en till plastpåse (så det inte luktar för mycket i kylen så du frestas provsmaka) i ca två dygn. Vänd hela paketet morgon och kväll så gravningen kan fara runt.

Detta är vad jag får när jag hälsar på min mamma ca en gång per år. Varje frukost får jag hennes gravade lax och "mormors tekakor". Ja, mormor här är min mamma. Min mamma bakar dem åt mig när jag ska komma och då vilat laxen redan i kylen.

1 238 gram av underbart!

Farmor och farfar.
Min mamma och pappa skildes när jag var ett år så jag växte upp med "bara" min mamma. Jo, mamma, du är bäst! Pappa (saknar dig alltid) träffade en ny ganska snart och hon tillät inte min pappa att träffa mig, aviga kärring. Han smög ändå åt sig (jävla fegis faktiskt!) varje jul och födelsedag att komma med en present. (Pappa dog sedan när jag var tolv.)

Men farmor och farfar tog över rollen och hämtade mig att vara hos dem varenda skollov.
"Farmor och farfar" blev till ett enda ord. Det var hos dem jag fick kokt ägg till frukost och farmor tog bort vitan för jag tyckte mest om gulan. Jag fick "chokladröra" vilket var en mugg där man först blandade lika delar socker och kakao och sedan rörde i ren vispgrädde tills det blev lagom.
Det var hos dem jag lärde mig att tycka om havregrynsgröt om jag fick sirap på. Jag blev bortskämd!
De gödde mig för jag var så mager. Ack, det var då det!

Farfar gav mig boken "Driver dagg, faller regn" av Margit Söderholm och jag slukade boken. Kan jag ha varit 10-11 år? När jag var hos "farmoråfarfar" så fick jag sova bredvid min farmor i dubbelsängen medan min farfar då sov i en säng i klädkammaren. På dagtid låg jag där, i klädkammaren, och läste boken och käkade äpplen som jag fick. Gröna äpplen var det och jag åt fem på raken. Fortfarande så kan jag äta vad som helst och hur mycket som helst bara jag läser en bok under tiden.

Detta var i Vessigebro och mycket tack vare bibliotekarien där så grundades resten av mitt fullständiga läsintresse. Jag lånade böcker där som ingen förr gjort. Hon, bibliotekarien, hette Astrid. Så klart var det inte alltid så kul hos farmoråfarfar så jag behövde lite annan förströelse. Jag lånade varenda bok som givits ut av "Kitty"! Bl.a "Kitty som detektiv"! När böckerna som fanns där var slut så beställdes det nya. Av mig! Detta var i början på 70-talet.

Wiki:
"Kitty som detektiv (även Kitty och klockmysteriet) (originaltitel Old Clock) är den första boken i Kitty Drewserien.

Boken är skriven av Carolyn Keene 1930. Den utgavs i Sverige på svenska 1952 av Wahlströms och översattes av Josef Almqvist."

Jag bar hem böcker i kassar och slukade dem nästan fortare än jag bar hem dem. Bibliotekarien var överlycklig eftersom Vessigebro var en håla och nästan den enda gång hon fick anstränga sig att leta böcker var när jag kom och ville ha mer böcker att läsa! Varje gång jag kom till biblioteket sken hon upp.

Pappa:
Jag fick min första Kulla-Gulla-bok av min pappa. Guud vad jag knegade och drog för att läsa den! Den var så tråkig i början. Jag var väl 10-11 år och ...Jag började säkert läsa den tio gånger innan jag kom längre än första sidan. Oxen kneeegade och drog (som det stod i början på första boken) ... men jag skulle minsann försöka läsa den för jag hade ju fått den av min PAPPA! När jag väl kom in i boken kunde jag inte släppa den. Det fanns 11 böcker och min mamma blev tvungen att köpa fortsättningen efter den första boken säkert varje vecka. Tvungen? Jag tjatade!

Farfars köttsoppa gav mig smak för god mat lagad från grunden. Farfars råstekta potatis med lite socker på (som han gjort "i det militära") gav mig kanske känslan av balans mellan salt och sött. Farmor blev halvsur när han tog över spisen.

Varje eftermiddag så var det ju kaffe hos farmoråfarfar. Farmors kakor fick mig att gå upp i vikt (jag var så mager då) för det var inte bara drömmar utan det var verkligen drömmar! Som liten lärde de mig att dricka kaffe med socker och grädde. Farmors bullar, skorpor, gitterbuggar och drömmar glömmer jag aldrig. Hon kunde baka hon! Jag fick hennes recept på bullar när jag blev lite äldre men eftersom hon inte hade något recept egentligen så blev mina aldrig lika bra. Gitterbuggarna fick jag också recept på men ... samma där. Blev aldrig lika bra.

Jag var (som jag sa) så mager som liten och farmoråfarfar var så bekymrade över det. Jag blev "invägd" när jag kom till dem och "utvägd" när jag skulle till mamma igen. Och när jag skulle hem igen hade jag så klart gått upp i vikt. Nej, jag blev inte anorektiker ändå. Och nej, min mamma lagade bara fantastisk mat! Det var inte det. Det var bara kuligare att äta borta. Och med sirap på gröten så ... say no more.

Hos farmoråfarfar då. Min favorit var antingen "chokladmjölk" som var ett glas mjölk med krossade mjölkchokladbitar (Marabou så klart på den tiden) i eller vispgrädde med krossad maräng i. Och då var det den del av marängbotten som var täckt med choklad. Med tanke på eftermiddagskaffet med "dopp" samt det andra så var det inte konstigt att jag gick upp i vikt. Farmoråfarfar  var bäst. Jag fick det jag ville ha.

Nästan varje midsommar så var jag där hos farmoråfarfar. Det var ut i naturen för att plocka blommor till stången, fika med dopp, klä stången med allt och hem igen. Sedan skulle vi till ålderdomshemmet för att fira dagen efter.
Vi gick dit i finkläder (farmor hade hembygdsdräkt och farfar kostym och jag nystruken klänning och fin rosett i håret) och det började alltid med att vi gick runt hela ålderdomshemmet och spelemän spelade Gärdebylåten.
Sedan blev det dans runt stången med allt vad det var av "Små grodorna" och annat. Och sedan fika. Då åkte spettekakan fram. Den var inte så jättegod men man åt så man nästan sprack för så gjorde man då.
Jag var för liten att plocka sju sorters blommor men jag var lycklig ändå! Det kallas barndom!

Jag lärde mig att be aftonbön varje kväll efter att min farmor kommit till sängen med ett fat fyllt med olika korvskivor. Ett par skivor kokt medvurst, rökt dito och annat. Och ett stort glas iskall mjölk (efter att jag borstat tänderna gubevars). Före det kom farfar och sa godnatt. Han "skäggade" mig (gnuggade sin skäggiga haka mot min) och sa;

"Gonatt, gonatt, sov som en katt
Har du ingen ro så ligg där och glo"

(det var den ramsan som fick min sambos son att, efter många om och men, ta mig till sig. Han var 4 år då )

Men åter till rubriken "Gud som haver barnen kär". Min farmor lärde mig att be aftonbön. Tycka vad man vill men det gav ett avslut på dagen och ...

Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
Du förbliver, Fader vår.

Farfar, jag vet att du somnade in bredvid farmor mitt i natten. Efter att du slitit så på "Sågen" och med nya huset ni renoverade. Och potatislandet. Alltid redo och arbetsvillig och snällast i hela världen.
Farmor, jag vet att du somnande in efter en höftoperation då ingen ändå trodde du skulle överleva även om vi hoppades. Du hade givit upp hoppet efter att farfar gått bort. Du gav farfar många fina år! Och du var snällast i hela världen. Du skämde bort mig så underbart!

Ni gav mig den bästa barndomen man kan tänka sig och jag kommer alltid att älska er, aldrig att glömma er!
Två "gamlingar" som gav sitt barnbarn all kärlek de förmådde!
Bästa!

Fick den i mitten av oktober!
På Bokus kan du köpa den optimala litteraturen om du är en nyfiken matnörd och älskar att få veta hur det egentligen funkar i grytan på spisen! Ska du ha lock på kastrullen när du kokar tomatsås eller ska du inte? Ska du ge dig själv minst 20 minuter när du fräser löken? Varför ska du överhuvudtaget ta tid på dig när du fräser löken? Varför är Maillardreaktionen så viktig när du steker? Hur friterar du bäst? Vad du än vill veta (i alla fall nästan) så finner du det i den här nya köksbibeln. Jag harvar den från pärm till pärm. Eller rättare, jag bläddrar emellan sidorna hit och dit och njuter. Detta är ingen kokbok med fina bilder. Det är en bok du läser och konstaterar att; "Aha, var det såååå det funkar". "Aha, det är dääärför det blir så där!".
Jodå, det finns recept med! Beprövade sådana! Mmm!
Reklam? Japp! Och? Jag har följt Lisa Förare Winbladhs blogg i många år och det är hon som där lärt mig att putta i naturliga smakförstärkare, som t.ex selleri , i maten. Ska du ha selleri i, och i vad, berättar hon på bloggen! Läs hela!

Edit: Skäms över att jag inte sagt ett ord om Malin Sandström som ändå är medförfattare! Äras dem som äras bör!

Här har du registret från boken så du vet vad du får!

Förord  7

Lukt och smak: En introduktion 9
Smak: Njutning och överlevnad, 10/ Luktsinnet: Utforskat men okänt, 12/ Habituering: Vanans makt, 13/ Smaksinnet: Fem grundpelare, 14/ Bara du äter med din mun!, 16/ Generna påverkar dina preferenser, 19/ Retroaromatisk effekt: Aromer skapas i munnen, 21/ De mentala smaklökarna, 22

Grundsmakerna: De fem stora 27

Salt: Sagolika smaksättare, 28/ Beska: Bittra balansövningar, 33/ Sötma: Mer än socker, 38/ Syra: Frisk smakbrytning, 45/ Umami: Det femte elementet, 48/ Finns det en sjätte smak?, 52

Irritanter: Den ljuva smärtan 55

Glödande alkaloider och explosiva isotiocyanater, 56/ Chili: Het som kärlek, 59/ Mentol: Irriterande cool, 66/ Senap: Klick med kick, 677 Wasabi: Pimpad pepparrot?, 70/ Peppar: Svart eller vitt?, 70/ Kolsyra: Sofistikerade stick, 70

Konsten att sätta smak 79

Kryddning: Kemi som skön konst, 80/ Kryddlexikon, 83/ Smakmäkling: Lyckliga äktenskap och mardrömsdejter, 108/ Umamibomber: Smak i kubik, 112

Konsten att laga mat 133

Kökets värmekällor: Ugn, spis, induktion mikro, wok och grytor, 134/ Maillard: Hemligheten bakom gyllenbrunt, 148/ Karamellisering: Exsterme makeover för socker, 155/ Känn ditt kött, 159/ Saltets magi: Förkryddning, marinader och gravning, 173/ Frestande frasighet: Fritering och panering, 190/ Långlagning: Tillsätt tid, 200/ Emulsioner: När två blir en, 227/ Luft: En skum ingrediens, 240/ Bakpulver: Bittert fluff, 249/ Glass: Iskallt uppdrag, 253/ Rester: Andra chansen, 265/ Färgämnen: Krydda för ögat, 271

Kökets trotjänare 279

Lök: Krig och kärlek, 280/ Baljväxter: Älskade problembarn, 298/ Styrketårar: Vin och sprit i maten,b306/ Vinäger: Alkoholens andra andning, 327/ Choklad: Högteknologisk gudaspis, 320/ Tomat: Frukten som älskas som grönsak, 331/ Honung: Dunderkur med bismak, 338

                                                  

                        Älska och njut!